Finkristoffer

Ja som ni kanske märkt har jag tagit ännu en paus i skrivandet, till alla mina 2½ läsares stora förskräckelse. Men nu är jag tillbaka för att bringa rättvisa till ett land i kris. Mycket har hänt under min frånvaro, så jag tänkte ta ett extra långt inlägg för att kompensera för förlorad tid och jag börjar väl med ett återseende på min FinaFöräldraFriaFestFröken och Urkult, festivalen framför andra. Ni får läsa i omgångar för att inte få en överdos av geni.

Födelsedagen kan man väl återge med orden: Bra fest, Captain Morgan och Robin. Alltså Robin. Jävla fyllskalle, höll fan på att dö av skratt. Men dagen började i alla fall med att pappa väckte mig och meddelade att jag nu var 18 vilket betydde att han inte längre hade något som helst ansvar över mig. Kort därefter försökte han knivhugga mig med en vässad tandborste men jag undvek attacken listigt genom att yrka på 5:e tillägget. Senare på kvällen börjar gästerna anlända med fantastiska presenter som ni inte kan tänka er i era vildaste drömmar. Jag fick till exempel en påse råpotatis som puckot Örjan genast började gnaga på. Inte att leka med inte. Sen var ju tanken att det skulle vara en korsning mellan Norabor och några varelser från Härnösand, men klockan hann knappt slå 10 innan 3 av dem satt utanför mitt rum och spydde satan. Mesar. Men vi försökte liva upp dem genom att dra ner dem från trappen och ut på bron, vilket inte uppskattades men det var ändå underhållande. Allt som allt en klart godkänd fest.


(Blicken hos en person som har total kontroll.)

Sen var det urkult och man skulle ju behöva många sidor för att förklara allt djävulskap som hände dom dagarna men denna helg jag kan ju summera kort med de lånade orden: Jespers beteende föll inte getingen på läppen, Morris och även här, Captain Morgan. Till att börja med var Jespers läpp det roligaste jag sett. Alltså, "Jag är ett monster!"-kommentaren är värd flera tusen piratkopierade cdskivor. Alex försökte visa medömkan, men vafan, kom igen! DET SÅG SJUKT KUL UT! Smeknamnet Morris fick jag med mina ssssöta sockar efter vi dragit och badat i vatten vars temperatur understeg absoluta nollpunkten och sett ett par dumskallar dra upp stenar för att hitta en chips-skatt som de begravit vid tidigare år eller någon liknande idioti. Men det var en hemskt massa onykterhet i största allmänhet. Jag och Jonas gled till exempel ganska precis nerför hela mördarbacken varefter jag promenerade till ett helt okänt tält för att låna blöjor som jag kunde tvätta mig med. Logiskt. Det var lite kort om vad för oheligheter som inträffat, allt som allt var det en riktigt bra helg.


(Nepp, allt du behöver göra är att bli getingstungen i sömnen! Och smal kan du ju bli genom att stoppa fingrarna i halsen, så vad väntar du på!?)

Och till sist en vanligt ämne som gjort mig förbannad, konstigt nog. Varför i hela helvete måste så många lägga upp en bild eller lägga in en status eller nåt skit om att dom känner sig svikna eller att deras hund slutat älskat dem eller vad fan som helst. Sådana jävla uppmärksamhets-luder får man leta efter, bildkommentarer som "Jag trodde du var min vän" eller "Jag är så jävla less på din stil" får mig snart att kräkas gethår. Ett tips, ta problemet med personen ifråga och sluta förpesta min dataskärm. De säger aldrig namnet heller, utan det låter det hänga som en gåta så att alla förbannade emobarn sitter och tänker "Menar han mig? Vad har jag gjort han? Fy fan alltså!!":(:(:(     (Fler grinande smileys, etc etc)
Folk får mig att må illa...

POW! RIGHT IN THE KISSER!